Drömmen om att flytta till Mars

Drömmen om att vi människor ska kunna leva i rymden och uppleva sci-fi på riktigt håller på att förverkligas. År 2022 ska etthundra personer bosätta sig på Mars efter att ha genomgått tio års utbildning. Tanken är att Mars ska bli deras nya hem, och det finns ingen planerad återresa till jorden.

Det låter som galenskap och påhitt, men planerandet av att göra Mars till människans andra hem är i full gång. Forskningen har numera kommit så långt att det rent tekniskt skulle gå att bo på den röda planeten, och cirka 200 000 personer anmälde sitt intresse. Av dess 200 000 blev tvåhundra utplockade till en sista uttagning, och sedan halverades antalet personer under de sista utgallringarna. Enligt en artikel i Dagens Nyheter blev ingen svensk utvald till at följa med på äventyret.

Man kan omöjligt veta hur människan skulle klara sig på Mars, och i och med att man ska skeppa dit mat och förnödenheter blir det svårt att tänka långsiktigt. Om man inte kan bruka jorden på planeten finns det inte en så stor chans att det blir en långsiktig mänsklighet på Mars.

I tidigare inlägg har vi skrivit om rymdrealism och hur filmer gestaltar rymdresor som ska föreställa de som görs i verkligheten. Det är ingen bekväm resa och den kan ta upp till ett halvår. Det som gör att vi är så fascinerade av rymden är sci-fi-filmerna som gestaltar rymden på ett magiskt sätt. Att detta inte har så mycket med verkligheten att göra vet nog de flesta, men det har gett en väldigt positiv bild av rymden som lockar många. Varför skulle annars 200 000 personer vilja ställa upp på ett experiment som man inte ens vet fungerar, och som skulle innebära att man blir strandsatt på Mars? Svaret måste nog bli att vi helt enkelt är alldeles för nyfikna på vad som väntar oss där ute, speciellt efter alla filmer och böcker om rymdens värld som vi låtit oss förföras av.

Vi lever i science fiction-världen, och ändå inte

Mycket av det som vi idag tar för givet är sådant som gårdagens science fiction-manusförfattare inte hade kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi. Dagens stridspiloter behöver inte sikta manuellt, vilket de gör i Star Wars (som förvisso utspelar sig för ”länge länge sedan”). Samtidigt finns det också saker som gårdagens filmer om framtiden förutspådde, Apples Ipad ska vara inspirerad av skärmar som förekommer i Stanley Kubricks 2001 – ett rymdäventyr. Å andra sidan har vi ännu inte matpiller eller charterresor till planeten Mars.

Ett riktigt intressant exempel är den tyska science fiction-serien Raumpatrouille – Die phantastischen Abenteuer des Raumschiffes Orion (Rymdpatrullen – Rymdskeppet Orions fantastiska äventyr), som på många sätt liknar Star Trek, även om serien, som dess titel indikerar, är på tyska. Det här korta klippet visar ett framtida casino, som få av dagens spelare nog skulle ha något emot att besöka.

Sci fi – från kultur till storfilm

Allt fler filmer idag blir gjorda på förlagor i andra segment av populärkulturen. Flera exempel finns just inom science fiction. Där är det nästan uteslutande manus som inte är helt unika som idéer. Man har gjort filmer på böcker, serier, andra filmer, och till och med leksaker och spel. Det stämmer. Man har gjort en film som heter Battleship (på svenska: sänka skepp) – alltså ett brädspel. Även Transformers är gjord på något så enkelt men populärt som leksaker och dockor. Det har gjorts filmatiseringar av Barbie och My little pony. Man kan ju fråga sig vad som kommer här näst. Ett animerat äventyr i 3-D om Brio leksaker eller nallebjörnar.

Böcker är en stor trend i Sci-fi filmer

Sagan om ringen, böckerna om Narnia och Game of thrones är några bra exempel på filmer som gjort en hyllad övergång från det skrivna äventyret till det på vita duken. Tintin är en annan. Det senaste tillskottet handlar varken om trollkarlar eller vampyrer. Det handlar om filmen Hunger games. En filmatisering av den hyllade boken med samma namn. I en recension i svd säger man så här om övergången:

Kuvade ungdomar på led i bleka 40-talskläder för tankarna till nazismens cyniska människosyn, och kopplar den till samtida exploatering av, och distansering till, olyckligt lottade världsmedborgare.
Katniss (Lawrence) anmäler sig som frivillig deltagare i sin vettskrämda lillasysters ställe, och tvingas flörta med en tv-publik som gärna ser henne död.

Och om handlingen som är snarlik tidigare verk skriver man så här:

Suzanne Collins har alltid hävdat att hon aldrig hört talas om den japanska boken, och senare filmen, Battle royal (2000) vars upplägg är snarlikt men betydligt blodigare och mer hysteriskt.

Att leva & bo i rymden

I rymden kan ingen höra dig skrika. Eller gråta. Det beror på vilken film eller tv-serie man sett. En god pastisch på dessa uttryck skulle vara: i rymden kan ingen höra dig snarka.

Alla som har sett en rymdfilm eller serie har insett att man inte direkt gör små dagsresor ut i rymden. Stora och små skepp och rymdfarkoster har alla en sak gemensamt. Skeppens besättning måste sova någonstans. Man skulle kunna dela in sovplatserna i två olika kategorier av rymdfilm och serier.

Sci-fi blandat med fantasy i rymden

När vi talar om serier som Star Trek och V rör det sig om världar där rymdresor och dess teknik är mycket framskriden. Om man tycker att det är smidigt att använda lägenhetshotell när man reser ska man testa att ta in på en av kojerna på USS Enterprise eller Voyager. På dessa rum finns inte en bricka med te och koppar. Där kan man säga vad man vill ha så kommer det ur en maskin. Lyxigt boende i rymden alltså.

Rymdrealism

I vad man kan kalla rymdrealism är skeppen i rymdresor sällan särskilt bekväma. De är mest redskap och besättningen sover i trånga utrymmen eller i hängmattor. De är slitna och miljön påminner mest om en metallversion av ett gammaldags skepp i trä. Dessa filmer är bland annat: Sunshine, Alien, Mission to mars och Event Horizon.

Här kommer ett litet smakprov på livet ombord på ett rymdskepp:

“These are the voyages of the starship Enterprise, it’s continuing mission to explore a strange new world, to seek out new life and new civilizations, to boldly go where no one has gone before.”